Tack för kaffet!

Det damp ner ett erbjudande från Fortum i brevlådan. Ifall vi tecknar ett rörligt ettårsavtal före den 30/11 kommer vi att få följande:
- El till deras inköpspris
- Låg månadsavgift
- Inga övriga påslag
- El från vattenkraft
Och - tänka sig - en kaffemaskin värd 1 495 kr!

Nu hade jag tänkt att det här skulle bli ett kritiskt inlägg mot Fortum som lovar att sälja el till inköpspris utan att tala om vad det kostar, samtidigt som de vill ge mig en kaffemaskin på köpet. Ett lockande erbjudande som syftar till att förblinda mitt kritiska tänkande. Men jag får pausa mitt ifrågasättande sinne. För när jag går in på elskling upptäcker jag att Fortum ligger i topp tre på rörliga avtal som binds under ett år. Och när jag går in på Fortums egna kampanjsida där avtalet ska tecknas ligger det visserligen något högre. Men bara tre öre. Plötsligt framstår kampanjen som lockande.

Det billigaste avtalet just nu i vårt område oavsett bindningstid, erbjuder Göta energi. Kostnaden ligger på 88,34 öre/kWh. För Fortums ettårsavtal med kaffemaskin på köpet betalar jag 91,35 öre/kWh. Det är 120 kr i skillnad/år med vår förbrukning. Alltså får jag en kaffemaskin värd 1 495 kr för 120 kr. 1 375 kr i vinst, eller?

Jag går in på Prisjakt och kollar vad kaffemaskinen, en Caffitaly M2 egentligen kostar. 899 kr kan jag få den för och plötsligt minskar vinsten med 600 kr. I Prisjakts kommentatorsfält hittar jag någon som tecknat avtal hos Fortum för ett år sedan och fått samma maskin på köpet och en annan som köpt maskinen på mellandagsrea för 250 kr. Plötsligt är vinsten nere i 130 kr och nu känns det inte så lockande längre.

Spiken i kistan kommer när jag till sist inser att maskinen enbart kan användas med kapslar från Löfbergs lila. Inget ont om Karlstad, men kaffe kan de inte rosta. Så nej tack Fortum. Jag avstår.

Sälja halva bostadsrätten!

Vi har fått en idé. Den är inte ny utan fanns med i tankarna när vi köpte vår lägenhet för ett antal år sedan, men den är nyväckt. Planen är att dela av vår lägenhet i två delar och sälja den ena och bo kvar i den andra. Förutsättningarna är bra eftersom vårt boende för länge sedan bestod av två lägenheter som slogs ihop till en stor bostad. Alltså kan den återigen bli två. Den lägenhetsavskiljande väggen finns redan, med bara ett dörrhål som måste byggas bort.

Ekonomin i en sådan lösning är god. Små lägenheter säljs för högre kvadratmeterpris än stora vilket med all säker innebär att vi skulle få ganska mycket mer än vi betalade per kvadrat för den yta vi säljer. Pengarna skulle oavkortat gå till att betala av på vårt lån vilket ger oss en månadskostnad på boendet som minskar med minst 40 %. Jag återkommer med en ordentlig kalkyl.

Toaletten är renoverad sedan tidigare. Förmodligen behöver vi riva bort några gamla väggfasta garderober för att släppa in mer ljus och vi behöver bygga ett kök i den lägenhet vi ska sälja. Stammen finns sedan tidigare även om den just nu är dold av parkett. Med rotavdrag kommer kostnaden att bli överkomlig och väl värd investeringen.

Den stora utmaningen blir vad vi ska göra med alla våra saker när vi tränger ihop oss. Under ett antal år har vi dragit ner på vår konsumtion och gjort oss av med mer saker än vad vi har kvar idag. Trots det fyller prylarna vår lägenhet. Alltså behöver vi skiljas från en hel del av de saker som vi tar för givna. "Bra att ha"-sakerna är sedan länge sålda eller kastade.

Vi kommer att smälta den här idén ett tag, undersöka vad det innebär för oss ekonomiskt och ställa det mot vad vi förlorar i minskad bekvämlighet. En rolig del är att försöka hitta kreativa lösningar på hur man kan bo på mindre yta och samtidigt ut
nyttja den optimalt. Tips mottages tacksamt!

Think Tink?

Tink är ett tjänst som hjälper till med att hålla på privatekonomin. Man öppnar ett konto som man kommer åt både via sin dator och en Iphone app.  Jag fick tipset genom en kommentar på bloggen och har därför läst igenom Tinks hemsida där tjänsten presenteras. Sidan är snygg och det låter onekligen bra. Dina inköp kategoriseras automatiskt, det finns budgetverktyg och data kan läsas in från f.n. 12 banker och kreditkortsbolag.

Men vänta nu, den där sista uppgiften gör mig fundersam. Även om inga pengar kan flyttas genom tjänsten och Tink uppger att du kan avsluta tjänsten när du vill och att all din data då raderas utan ett spår, blir jag ändå osäker. Jag ska alltså lämna över samtliga mina bank- och bankkortssaldon till ett företag som startade 2012?

För mig som passerat 40-årststrecket och växte upp på 70- och 80-talet medför datorer och internet alltid en viss känsla av otrygghet. Visst, numera köper jag saker med bankkort över nätet, men då lämnar jag iväg uppgifter från en källa, inte den samlade informationen om hela min ekonomi. Kanske överdriver jag eller så finns det skäl att ändå vara försiktig. Låt mig ge er en inblick i hur det gick till på Hedenhös tid.

På 80-talet hade vi i skolan något kallat ADB- Automatisk databehandling. En typisk lektion såg ut enligt följande: Datorn slogs på. Vi väntade. En Floppy disk med ordbehandlingsprogrammet Word Perfect sattes in i datorn. Vi väntade. Vi skrev lite på en skärm som lyste i koboltblått. När vi sparade det vi hade skrivit väntade vi igen. Sedan var lektionen slut. Vid nästa lektion upprepades proceduren. Lärarens huvudsakliga uppgift var att gå runt till de elever vars datorer hängde sig. Många lektioner skrev jag ingenting- jag hann helt enkelt inte. 

Ok, det är inte 80-tal nu. Floppy disken är sedan länge försvunnen, skärmarna lyser inte längre koboltblått och datasäkerhet på nätet är inte samma sak som gamla PC-datorer. Men jag vet ändå att de här upplevelserna och de många debatterna om datasäkerhet och vad som händer med personuppgifter på nätet har satt en del spår i mig. Jag är helt enkelt försiktig både när det gäller datorers funktionalitet och integriteten på nätet. Kanske är det skillnad för de som vuxit upp bland datorer som i huvudsak fungerar. Kanske är debatten kring den personliga integriteten inte lika aktuell för dem. För egen del tänker jag ändå avvakta. Excel får duga så länge.

Låt mig avslutningsvis tydliggöra att det inte finns något som tyder på att Tink tar lätt på säkerheten. Vad jag med min begränsade kunskap kan se använder de vedertagna säkerhetslösningar. Det är min försiktighet som får mig att avvakta. Och möjligtvis att det är ett väldigt nystartat företag. Min bank som jag investerar mitt förtroende i har ändå funnits i över hundra år.

Koll på ekonomin

Kanske är det inte jättesmart, men jag har valt att leva utan betalkort. Det känns helt enkelt mycket bättre att alltid betala kontant. Jag går inte runt med lönen i fickan, jag har ett bankkort, men det är av sorten där pengarna dras omedelbart från mitt konto. Det innebär att jag inte kan dra nytta av de där 30 eller 60 räntefria dagarna som ett betalkort erbjuder, men å andra sidan slipper jag vara skyldig pengar (förutom att jag har ett jättelån på mitt boende :). Det ger mig också koll på utgifterna och mitt verkliga saldo. Det som finns på kontot kan disponeras för månadens rörliga kostnader.

Jag börjar varje månad med att låta autogirot ta sin del av pengarna för vidare färd till till sparande och räkningar. Resterande pengar förs över från lönekontot till två kortkonton, ett för mat/hushåll och ett för resten. Jag går miste om lite ränta när jag inte sätter in lönen på ett högräntekonto, kortkontot har 0,0% ränta, men jag vill inte blanda ihop mitt sparande med pengar till konsumtion. Därför har jag heller inget sparkonto i min internetbank eftersom det blir för enkelt att snabbt göra en överföring.

Jag har inget målspar för konsumtion, annat än en buffert för om frysen skulle skaka sönder. Om jag vill göra en weekendresa kan jag t ex spara pengar på lönekontot i två månader och sedan betala hela resan. Syftet är återigen att hålla isär mitt sparande från min konsumtion. Pengar som satts av till sparande är "of limits". Efter att ha prövat olika sätt att hitta en avvägning mellan konsumtion och sparande har jag märkt att denna enkla modell passar mig allra bäst.

Hur gör ni andra?

Fyra vägar till säker ekonomi

Det är svårt att få ihop alla delarna i en familjeekonomi. Hur mycket ska gå till sparande, hur mycket till amortering? Ska sparandet gå till en krisfond/räntebuffert ifall bolåneräntan drar iväg, eller ska överskottet varje månad investeras i aktier och fonder för att uppnå långsiktig tillväxt? En del säger att det bara är dumt att amortera eftersom avkastningen blir större över tid på aktiemarknaden än vad bolånen kostar i ränta. Andra väljer ökad trygghet och amorterar i hög takt. Svårigheten att välja består i den uppenbara begränsningen i ekvationen; de egna pengarna. De räcker helt enkelt inte till allt på en gång, i alla fall inte i den utsträckning man skulle vilja.

Jag har funderat över vilka principer som är viktigast för att ständigt gå i en riktning mot en allt säkrare egen ekonomi samt i vilken ordning det är vettigt att påbörja sparande i olika alternativ. I det här inlägget börjar jag med de principer jag tror på och numera faktiskt följer. I ett kommande inlägg ska jag skriva om olika sparalternativ.

1. Låna aldrig pengar till konsumtion, inte ens privat av kompisar. Köp inga nya bilar, båtar, datorer eller väderstationer på kredit. Inte under några omständigheter. Glädjen över det man skaffat sig avtar snabbt, avbetalningarna gör det inte. Att låna pengar känns som ett naturligt beteende om det upprepas ofta. Det är inte naturligt, tvärtom gröper det stora hål i ekonomin och begränsar friheten både i nuet och för framtiden.

2. Se till att ditt nettosparande ökar varje månad, om så bara med 100 kr. Med sparande menar jag sparande i krisfond/räntebuffert, långsiktigt sparande i aktier, fonder eller på konto. Här avses inte sparande för konsumtion som köp/reperation av bilar, pengar till resor eller annat. Tillväxten på befintligt kapital medräknas inte och inte heller eventuell nedgång. Principen är enkel och följs den är man säker på att man lever på de pengar som lönen ger varje månad och inte mer.

3. Amortera på bolånen varje månad. Egentligen behöver inte mer sägas. Ständig amortering leder till minskade bolån och därmed ökad säkerhet i den egna ekonomin eftersom skyddet mot eventuella bubblor på bostadsmarknaden blir större. Har man inga bolån och ändå bor bra är man bara att gratulera.

4. Skapa ordentliga marginaler genom att pressa ner månadskostnaderna. Se över elavtal, telefonabonnemang och försäkringar. Handla mat klokt genom planerade inköp, där finns stora pengar att spara.

Visst, det krävs mer om man vill skapa ett stort ekonomiskt överskott, men det här är en bra grund att stå på och ger ständigt ökande stabilitet i den egna ekonomin.