Varför sparar jag pengar?

Jag har fått lära mig att alltid inleda en text med att ange de positiva anledningarna till ett ställningstagande. Jag tänker göra tvärtom. Jag börjar med att beskriva alla de skäl jag inte har för att spara pengar:

1. Mitt mål är inte att bli rik. Det finns helt enkelt för många roliga saker att göra som kostar pengar för att jag ska kunna underkasta mig det som krävs för att på sikt kunna leva på passiva inkomster. 

2. Jag vill inte sluta arbeta, inte helt. Jag behöver göra något som ger mening och på något sätt bidrar till samhällets utveckling. För mig är det ett arbete. Det räcker inte för mig att umgås med familj och vänner, skriva blogg, odla intressen, promenera och åka iväg på en resa ibland.

3. Jag vill inte spara för att på sikt kunna konsumera. Pengarna jag sparar tänker jag ha kvar. Åtminstone tills jag är tillräckligt gammal för att sluta oroa mig över framtiden.

Så vilka är mina skäl:

1. Jag vill slippa oroa mig över pengar.

2. Jag vill ha en säker ekonomi. Om något inträffar vill jag ha egna pengar för att kunna reda upp min situation.

3. Jag vill i framtiden kunna köpa mig något (för andra pengar) utan att jag samtidigt ska behöva tänka att jag borde spara pengarna istället.

Jag kommer aldrig att sluta spara pengar, men när jag fått ihop en rejäl krisfond kommer jag att
ha ett långsiktigt spar och ett investeringsspar som tar betydligt mindre del av kakan än idag.

Vad ska jag då ha pengarna till istället? Jo, ett par skor då och då. Och ett fint glas mörkt öl till maten och framförallt så många upplevelser jag hinner med innan skröpligheten tar överhanden. Förstå mig rätt, många av tillvarons fantastiska upplevelser kostar ingenting. Men jag jag vill också påstå att pengar gör livet lite roligare.

 Någon som tänker annorlunda?

Nettospar

I ett tidigare inlägg skrev jag om hur viktigt det är att nettosparandet ökar varje månad.

Med nettospar menar jag pengar som tillförs sparande på konto eller som man köper aktier/fonder/obligationer för. Eventuell värdeökning är alltså inte medräknad. Målet är att inte använda värdeutvecklingen till konsumtion. Att ha koll på detta kan vara speciellt viktigt när man har olika banker, flera fonder, en del aktier, högräntekonto i en tredje bank o.s.v.

Jag har därför snickrat ihop en ganska enkel excelfil som anger nettospar skilt från värdeökning. I filen går också att avläsa värdeökning i procent, det totala saldot på sparandet samt utvecklingen på sparandet från månad till månad, både i kronor och procent.

Filens två översta textrader ändrar man efter egna omständigheter. Där anges de banker och sparformer man har.

I alla de ljusgula fälten skriver man in sina siffror. De vita kalkyleras automatiskt.

I den översta sifferraden vid rubriken saldo läggs ingångsvärden in. Det värden som ska anges är är det totala saldot för det egna sparandet den 31/8. Här måste all värdeökning före den 31/8 vara inkluderat.

Därefter lägger man in hur mycket man satt in i eller tagit ut från sina olika sparformerna under september (insatt/uttag) samt anger det totala saldot för varje sparform den 30/9.  Då kalkyleras värdeökningen från augusti till september. Upprepa sedan detta tillvägagångssätt varje månad.

Att fälten under den aktuella månaden ser lite konstiga ut är helt i sin ordning. Det rättas till efterhand när kommande månaders siffror läggs in.

I de solgula fälten till höger kalkyleras den sammanlagda värdeökningen för alla sparformer, värdeökningen i procent, totalt nettospar och totalt sparsaldo för den aktuella månaden.

I det brandgula fälten på högerkanten kalkyleras den total saldoförändringen i sparandet mellan föregående och nuvarande månad samt saldoökningen i procent.

Jag hoppas filen kan komma till nytta. Lycka till med ert sparande!

Spara flitigt!

I ett tidigare inlägg skrev jag om "Fyra vägar till säker ekonomi" och utlovade då ett inlägg om olika alternativ för sparande. Det kommer här.

Hur ska sparandet läggas upp om man står precis i början av sitt sparande/investerande liv? Själv har jag lockats av den ibland stigande aktiemarknaden och tänkt att jag vill ha del av den avkastningen, men ändå valt att avstå eftersom jag ser aktier som en investering på lång sikt. Saknas kontanterna samtidigt som pengarna långsamt minskar i värde p.g.a. en tillfällig svacka på börsen kan man trots sparande hamna i ekonomiskt trångmål om frysen går sönder samma vecka som kamremmen går av på bilen.

Jag har därför funderat över en sparstrategi. Jag tänker mig den dels i en form av hierarki, där vissa typer av sparande är viktigare än andra och dels valde jag inledningsvis ett tillvägagångssätt för att sparandet ska ge snabba resultat och kännas belönande.

Med sparande menar jag inte avsättning till återkommande/frivillig konsumtion under året som kortare resor, julklappsinköp, ny tv-möbel, tandläkarbesök etc eftersom det är kostnader som antingen kommer periodiskt under året eller är kostnader för sådant jag väljer att göra, men som inte är direkt nödvändiga. Alla större kostnader därutöver, som är nödvändiga ligger i buffert, t ex en kylfrys som måste bytas ut.

Hierarkin ser ut enligt följande, viktigast överst:

1. Kortsiktig buffert för (o)förutsedda utgifter. Att stå helt utan ekonomiska marginaler är direkt farligt för ekonomin. Jag har själv varit i den situationen och lösningen på problemet blir då att låna. Och på lån betalar man som bekant ränta. Storleken på bufferten är individuell och beror t ex på om man äger sitt boende eller inte. Regeln är: Ju mer du äger - desto större buffert. För egen del har jag en kortsiktig buffert på 25 000 kr. Jag har valt att sätta pengarna i en räntefond eftersom jag räknar med att 2-3 dagar för att komma åt pengarna är tillräckligt snabbt.

2. Krisfond/räntebuffert. Om man som jag äger ett boende är det viktigt att ha en räntebuffert/krisfond, t ex för att klara av längre kraftiga svängningar på räntemarknaden. En krisfond behövs även om man inte äger sitt boende, t ex om man råkar ut för en olycka eller blir arbetslös. För egen del tänker jag att krisfonden till att börja med ska bestå av 5 månadslöner.

3. Långsiktigt sparande- pension. Oavsett om man väljer att ha en pensionsförsäkring, som jag, eller om man sköter det sparandet helt själv, är någon form av långsiktigt sparande viktigt för att skapa trygghet på sikt. Jag sparar 1000 kr/mån i pensionsförsäkring samt i aktiefonder.

4. Investeringssparande. Sparande i aktier/aktiefonder, kanske i syfte att förverkliga en dröm som att sluta arbeta eller att flytta till Italien och köpa en gård? För egen del är jag f.n. försiktig med den typen av drömmar, men tycker om att läsa andra bloggar där den drömmen lever.

Snabba resultat är alltid en bra belöning. Därför var min inledande strategi att göra en sak i taget. För att få ihop en kortsiktig buffert på kort tid minskade jag under en begränsad period min konsumtion till ett minimum och sparade allt överskott. När det var klart påbörjade jag nästa sparande- till krisfonden. Denna gång något mindre fokuserat eftersom jag samtidigt började spara långsiktigt till pension och i aktiefond. Jag sparar f.n. 50% i varje alternativ. När jag nått målet för krisfonden är planen att påbörja ett investeringssparande. Jag hoppas att det ska kunna ske i slutet av nästa år.

I ett kommande  inlägg om sparande kommer jag att lägga ut en excelfil för nedladdning. Jag snickrar på den just nu och kallar den för "Nettospar".

Leva billigt

Under ett års minskade jag mina kostnader avsevärt, betalade av en blancoskuld avslutade mitt kreditkort, sålde massor av saker på Blocket och sparade ihop knappt 50 000 kr som jag har investerat i fonder och (lite) aktier. Där står jag nu, precis i början av mitt långsiktiga sparande. Målet är trygghet, att ha tillräckligt för att livet ska bli roligt och kanske någon gång i framtiden kunna realisera drömmar, som att kunna arbeta mindre. Vårt hushåll har bolån och jag har en studieskuld, i övrigt alltså inga krediter.
Förutom att jag slipper onödiga räntekostnader och avbetalningar (det är verkligen pengar i sjön) gjorde jag ett antal saker under året för att minska mina levnadskostnader. Och det är nog den största vinsten att jag lyckades få bort en del dåliga vanor. Jag gjorde följande:

1. Tecknade nytt elabonnemang
2. Behöll min gamla mobil och tecknade ett billigt abonnemang som inkluderar det mesta (finns flera)
3. Sa upp dagstidningen i veckorna och tog en helgprenumeration (hinner ändå bara läsa tidningen då)
4. Gick ur facket, men stannade kvar i A-kassan.
5. Slutade konsekvent att småhandla. Bara 1 kopp kaffe/vardag kostar ca 4-5000 kr/året (om man handlar den billigt). Det här sparade mig mycket pengar.
6. Tog med mig matlåda till arbetet. Sparade mig ca 13 000 kr på ett år.
7. Hade en snäv matbudget på ca 1 500 kr/månad och person. Då ingick även hygienartiklar och förbrukningsartiklar i det. Vi åt mycket blodpudding och falukorv det året. Nu har vi ökat den till 2000 kr/person, det räcker utmärkt och vi äter bra.
8. Höll matbudget bl.a. genom att ta bort klistermärket "ingen reklam tack" på ytterdörren och scannade  genom samtliga materbjudanden. Gjorde sedan en inköpsresa i början av veckan och plockade russinen ur kakan.
9. Köpte nästan inga nya kläder (tråkigt, men det sparar mycket pengar). Dock får man tvätta ofta ;).

Mest pengar sparar jag dock sedan några år på att inte äga en bil. Min transportkostnad är därför bara 800 kr/månad. Att avstå från bil är bland det bästa jag gjort ekonomiskt och eftersom vi bor relativt centralt i tätort behövs bil sällan. Dessutom slipper jag tillbringa tid i bilköer.

Sammanlagt var min del av de totala kostnaderna under det här året 5 800 kr/mån Men då ingick allt inkl. 1 800 kr till CSN (kostnader för bostaden ej medräknat). Resten av min lön gick till att betala av dåliga krediter. Resultatet är att jag fått en ekonomi i balans, har både betydligt lägre fasta kostnader än tidigare och inga onödiga lån att betala av.

Det är en skönare känsla än jag hade kunnat föreställa mig att inte behöva börja månaden med att betrakta mitt lönesaldo och veta att det inte kommer att räcka. Nästa steg är att spara mer och ta sig an bolånen. De är på tok för höga.