Dåliga köpvanor kan förändras

Det här är fjärde och sista inlägget om konsumtionsvanor som gått överstyr. Det här inlägget handlar om vad man kan göra åt saken.

Som jag tidigare beskrivit är tankar, beteende och känslor inblandat i de köpvanor man utvecklar. Tankar och beteende går att styra och förändra. Sina känslor behöver man acceptera.

Genom att bli medveten om sina automatiska tankar kan man arbeta med att förändra sina tankemönster. Ett exempel på en automatisk tanke är: "Jag ska bara köpa det här, sedan köper jag inget mer den här månaden".  Det medvetna förhållningssättet är att utmana och ifrågasätta giltigheten i detta inre påstående. Många gånger visar erfarenheten att påståendet inte stämmer. När man nästa gång står i en situation där man vill köpa något återkommer samma tanke och ett nytt köp genomförs. Alltså behöver man arbeta med att byta ut dessa tankar mot nya. Det kräver en del arbete. En alternativ tanke kan t ex vara "jag avstår nu och köper när jag ser om jag får pengar över". För en del väcker det ett visst obehag att "mixtra" med sina tankar på det här sättet, men faktum är när man väl börjar fundera över hur man tänker, inser man att valmöjligheterna blir större och man känner sig friare.

Det räcker inte med att arbeta med sina tankar, man behöver också pröva att göra annorlunda. Även detta är svårt i all sin enkelhet. Det finns ett antal saker man konkret kan göra på ett nytt sätt:
1. Utsätt dig för frestelse, men gör annorlunda. Gå in i en butik med saker du tycker om. Gå därifrån. Fundera över vilka tankar och känslor det väcker. Olust? Nedstämdhet? Ångest? Protest? Alla de här tankarna och känslorna påverkar beteendet. Det är en särskild poäng att inte börja undvika saker utan istället "utsätta sig för fara", men göra annorlunda. Ett undvikande trycker på pausknappen, men ändrar ingenting inombords. Men, naturligtvis, det är bättre att pausa än att köpa när man inte har råd.
2. Köp inte, lägg undan istället. Gå ut. Och kom inte tillbaka. Ofta är det lättare att resonera med sig själv om att avstå köp när man lämnat butiken. Det motverkar impulsköp. Om man sedan har ett antal saker undanlagda i sitt namn i stadens olika butiker som man aldrig hämtar ut är kanske ett mindre problem.
3. Den viktigaste punkten kommer sist. Utveckla andra intressen som ger livet innehåll än att konsumera. Exemplen är förstås många. Det är svårt att göra annorlunda om man inte kan ersätta det man gjort fram tills nu. Det betyder att man måste gå till botten med vilka känslor som är inblandade i de köpvanor man utvecklat. Mer om det nu:

Känslorna glöms ofta bort i psykologiska teorier om tanke och beteende. Ändå har det en avgörande betydelse för vad vi tänker och gör, liksom det omvända, att det vi gör och tänker påverkar våra känslor. I dagligt tal hör man ibland uttryck som: "Försök känn på ett annat sätt". Det man borde säga är: "Försök tänk på ett annat sätt". Känslor går inte att styra, de går att påverka indirekt genom tanke och beteende, men en känsla som finns i kroppen kan bara accepteras. Alltså, när man försöker tänka och göra på nya sätt kommer känslor upp till ytan, som nedstämdhet, skuld, skam och ilska. Det vi ofta gör är att fly från de här känslorna. Gör inte det. Acceptera känslorna, det är inte farliga, bara obehagliga.

När jag själv redde upp mitt ekonomiska liv för några år sedan blev jag både arg och nedstämd när jag befann mig i situationer som jag tidigare hade löst med konsumtion. Jag skämdes också för den situation jag hade satt mig i. Och för första gången gjorde jag på ett nytt sätt och tillät de här känslorna att få finnas. Det blev vägen till förändring, från ett liv med småskulder som ersatte gamla småskulder till ett liv i större ekonomisk säkerhet. På den vägen är det fortfarande och min förhoppning är att jag håller mig kvar.

Tänka, känna, göra

Det här är det tredje och näst sista inlägget om kostsamma konsumtionsvanor som gått överstyr och vad som kan göras åt dem.

Som jag beskriv i föregående inlägg är tankar, känslor och beteende inblandat i negativa köpvanor.

Tankarna är den inre dialog som finns med i samband med inköp. Ofta tar de formen av att rättfärdiga det egna beteendet. Ett exempel är att skjuta upp det köpstopp man bestämt sig för i början av månaden till "nästa månad". De här tankarna kommer automatiskt och man är knappt medveten om dem, så vana följeslagare är de. Ett löfte till sig själv om att istället spara pengar i en nära framtiden är ett exempel på automatiska tankar som tar bort all oro man annars skulle känna om man gör slut på pengar man inte riktigt har. Det löftet möjliggör att plånboken öppnas för konsumtion.

Det finns många exempel på automatiska tankar och de är olika för olika människor. En del ger inga löften åt sig själv utan motiverar sina köp på andra sätt, t ex om man köper för att ge bort, då kan den återkommande tanken vara att det är viktigt att ge. Listan på exempel kan göras lång, men syftet är alltid detsamma: Att möjliggöra konsumtion. Det är viktigt att försöka bli varse vilka tankar man själv har i samband med sina besök i affärer eller framför nätsidor med beställningsvaror.

Känslorna är så mycket viktigare än vi ofta vill medge. Vi ser oss hellre som rationella människor. Att ge sig hän åt en stunds trivsel på en restaurang och äta middag ute istället för att sätta på  grytorna hemma är åtråvärt för många, inklusive mig själv. En motorcykel för motorintresserade män om har passerat 40 kan bli nästan oemotståndlig.

Lika viktiga är de känslor som kommer när man låter bli att konsumera. Det kan skapa upplevelser av obehag och nedstämdhet. Konsumtionen kan då i själva verket vara ett sätt att undvika dessa känslor. Det är viktigt att medvetandegöra vad man känner i samband med sitt köpbeteende för att upptäcka vilka motiv man har.

Handlingen som genomför köpet, påverkas av och påverkar tankar och känslor. Att sätta kontokortet i terminalen, trycka in den egna koden och bära hem sin nyinskaffade pryl omgärdas av en mängd tankar och känslor som underlättar beteendet. Beteendet i sig är också invant och bildar mönster som är både bekväma och inlärda. Vi gör som vi alltid gjort, inte som vi tänker att vi borde göra, är ett sätt att uttrycka det. Man kan fundera över sina egna beteendemönster. Vad man gör och hur man gör det.

I nästa och avslutande inlägg på det här temat ska jag skriva om vad man konkret kan göra för att skapa förändring.

Vanor är som gamla skor- de sitter bra

Det här är del två i inläggen om negativa konsumtionsvanor, de konsekvenser det kan få och vad man kan göra åt det. 

Att bryta invanda och negativa köpmönster är en utmaning om man har haft samma vanor i många år. Har man dessutom försökt ändra på sitt sätt att konsumera utan att lyckas kan förändringen kännas oöverstiglig.

De flesta av oss upplever att vår privatekonomi är någorlunda under kontroll. Det kan finnas krediter och blancolån som man dras med, men lönen räcker ändå varje månad till för att betala både räkningar och skulder. Problemet kan vara att det sällan blir något över. Sparandet går på lågvarv och någon egentlig buffert att tala om finns inte. Det innebär att privatekonomin är sårbar och att känslan av kontroll är ett självbedrägeri.

Det här går att ändra på om man är tillräckligt motiverad och om man vågar tänka och känna efter vilken roll konsumtionen har i ens liv.

Som jag beskrev i föregående inlägg styr tankarna och känslorna beteendet. Även det omvända gäller. Gör man på ett visst sätt får det betydelse för hur man tänker och känner.

För en del av oss är det  nästan oemotståndligt att slippa tänka efter och istället agera på impuls och hur det känns just nu. Man ser det i TV 3:s Lyxfällan var och varannan vecka: Medverkande som inte har tänkt utan bara har gjort, vilket får katastrofala följder. För de människor som alltid tänker efter, planerar och styr sina liv är detta nästan obegripligt. De sitter framför TV-apparaterna och skakar på huvudet när det ser hur människor ställt till det i sina liv.

Det är känsla, tanke och beteende som i olika stor del är inblandade i de köpmönster man utvecklar. Vissa tänker mycket och köper mer sällan. När ett köp väl genomförs är det alltid planerat. Andra köper som sagt utan att tänka efter och en del styrs i stor utsträckning av sina känslor och handlar för att må bra i stunden.

Om man kan observera sig själv utifrån och förstå hur man brukar fungera och vilka öppna och dolda motiv man har för att konsumera och om man vågar pröva olika nya vägar, både i hur man tänker och i hur man gör, då går det att skapa en förändring.

Mer om det i nästa inlägg.

Köp och må bra?

Jag kommer att skriva några inlägg om olika typer av konsumtionsvanor som kan leda till ekonomiska svårigheter och vad man kan göra åt det. Jag fick idén när jag läste köpstoppsbloggen och såg titeln "köp inte den här boken"- en av de mest träffande titlarna jag sett på en bok. 
Jag börjar med en beskrivning av beteendet som jag delvis baserar på egna erfarenheter.  

Vägen mot en bättre privatekonomi går via en mängd konkreta åtgärder för att både minska sina kostnader och samtidigt öka sitt sparande. Jag har skrivit om en del av dessa tidigare. Men det är en sak att känna till hur man borde göra och en helt annan att göra det i praktiken.

När planerna görs upp vid köksbordet för den kommande månaden är det lätt att lova sig själv att vila sitt bankkort. Där och då, under stillsam kvällstid när eftertänksamhet råder, är det lätt att genomskåda den inre dialog som brukar dyka upp i affären: "Jag köper den nu så kan jag spara resten av månaden"eller "jag behöver faktiskt de här skorna".

Väl i affären, när en åtråvärd pryl plötsligt siktas, är de eftertänksamma tankarna runt köksbordet bortblåsta och köpet genomförs fort och effektivt. Glädjen över köpet är där, likaså skuldkänslorna över att inte ha lyckats motstå impulsen. Och så den inre dialogen där inköpet rättfärdigas.

Eller. Så finns det inga tankar alls, utan bara ett vagt rus blandat med fjärilsflygande oro. Man får en närmast utomkroppslig upplevelse när man ser sina robotliknande steg manövrera den egna kroppen bort mot kassan för snabb betalning.

Även planerade inköp kan gå överstyr. En idé kan dyka upp med något man vill ha, t ex en ny platt-tv. Sedan går det inte att släppa den tanken. Istället utvecklas ett slags umgänge med tankar på nya plattv-apparater. I dessa föreställer man sig hur den sitter på väggen hemma, vad barnen ska tycka, hur bra bilden ska bli o.s.v. De här tankarna gör att man må bra, vilket också styr det egna beteendet.

Man kollar sitt banksaldo för att se om det finns pengar. Den inre dialogen hjälper till med argumenten för hur pengarna faktiskt kan räcka (även om de egentligen inte gör det). Flera butiker besöks där olika modeller och priser jämförs. När köpet väl görs, kanske med en köpkredit som man lovar sig själv att betala av på några månader, förefaller köpet vara väl genomtänkt trots att man har satt sig i skuld.

I slutet av månaden kommer eftertanken. Kanske ångrar man sig eller så är man glad för det som blivit inköpt, men känner samtidigt oro för att pengarna inte ska räcka framöver. Ofta upplever man sig otillräcklig för att man inte riktigt kan hantera sin egen ekonomi och sitt eget beteende.

Alltså behöver något göras på ett nytt sätt för att nya mönster ska uppstå. I nästa inlägg skriver jag om det.